
Solcellsanläggning på jordbruksfastighet
Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för beskattningskonsekvenserna för den som har en solcellsanläggning på sin jordbruksfastighet. Avgörande för beskattningen är var på fastigheten anläggningen är belägen och var elen förbrukas.
Ett småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet räknas som en privatbostad om småhuset till övervägande del används för eget eller närståendes boende. Övrig del av fastigheten är näringsfastighet. Inkomstbeskattningen styrs av på vilken del av jordbruksfastigheten som solcellsanläggningen är placerad.
Om anläggningen är placerade på den del som är privatbostad, ska inkomsterna från försäljning av el beskattas som inkomst av kapital. Beskattning sker endast för den del av de sammanlagda inkomsterna från privatbostaden som överstiger 40 000 kr.
Är anläggningen placerad på den del som är näringsfastighet, till exempel på en ekonomibyggnad, ska inkomsterna från försäljning av el beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Uttag av el som förbrukas i privatbostaden ska tas upp som näringsinkomst. Avdrag för värdeminskning och reparation och underhåll av anläggningen får göras i näringsverksamheten.
Energiskatt
För en vanlig solcellsanläggning på cirka 15-20 kW gäller att om ingen el överförts till det koncessionspliktiga elnätet medför inte elproduktionen att den som producerar elen är skattskyldig. Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad el eller för el som levererats till annan utan att överföras till det koncessionspliktiga elnätet. Det gäller för alla anläggningar som har en installerad effekt som understiger 255 kW.
Om elproduktionen är näringsverksamhet och el överförts till det koncessionspliktiga elnätet är elen skattepliktig i den del den överförts till elnätet.
För solcellsanläggning som har en toppeffekt på 255 kW och för den som äger flera elproduktionsanläggningar gäller andra regler.
Moms
Den som installerar en anläggning för produktion av el och har avtal om att antingen all el eller endast överskottsel ska levereras ut på nätet mot ersättning bedriver en självständig ekonomisk verksamhet. Det innebär att en sådan elproducent är skyldig att registrera sig för och betala moms.
Omsättningens storlek och mängden producerad el har ingen betydelse för bedömningen. Det har ingen betydelse om den fastighet som anläggningen är installerad på är en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet.
Avdrag för ingående moms
När en vara eller en tjänst köps in för att användas i en momspliktig verksamhet så har man avdragsrätt för ingående moms på inköpet. Avdragsrätten begränsas dock om inköpet avser stadigvarande bostad.
Det har alltså betydelse för avdragsrätten för ingående moms vad anläggningen ska leverera elen till. Men det saknar betydelse i momshänseende om anläggningen installerats på mangårdsbyggnaden, en ekonomibyggnad eller på annan plats på jordbruksfastigheten.
Avdragsrätten bedöms enligt följande.
- Om all el som produceras i anläggningen levereras in på elnätet mot ersättning har man full avdragsrätt för ingående moms.
- När anläggningen levererar el både till en mangårdsbyggnad som omfattas av avdragsförbudet och till en ekonomibyggnad där det bedrivs momspliktig verksamhet har man delvis avdragsrätt för ingående moms.
- Om anläggningen ska leverera el enbart till mangårdsbyggnaden och överskottsel ska säljas till ett elhandelsföretag, finns ingen avdragsrätt alls.
SKV ställningstagande, 2016-07-01, dnr 131 304709-16/111
Företagsaktuellt nr 5 2016
Julgåvor – vad gäller i år?
Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det …
Undvik kvarskatt nästa år
Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den …
Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?
Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som …
Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och …
Fick du slutskattebeskedet i augusti?
Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär …
Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!
Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt …
Höstaktuellt om semester
Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare …
Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår
Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar …
Inkomster från försäljning av privata tillgångar
Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil? Eller rensade du kanske rent av garaget och sålde prylarna? Nu kan Skatteverket få kontrolluppgifter från dina …
Höjd ränta på skattekontot- igen
För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat …